Dröm, önskan eller begär?

Begär föder aldrig något gott.

Drömmar, längtan, önskan får oss att blicka framåt. De får oss att sträva mot ett mål. När vi har en dröm, har vi en tanke om vart vi vill gå, och det avgör inriktingen på vårt liv. Det är något positivt, något som gör att vi inte står stilla, utan tar oss framåt och utvecklas.

Men när denna dröm och längtan blir för intensiv, när vi blir fixerade vid tanken och inte kan släppa den. Då har det övergått till ett begär, som till skillnad från de andra, hämmar oss. Begäret hjälper oss inte att anstränga oss och vara målmedvetna. Det gör oss blinda och enfaldiga. Vi släpper fokus på allt annat, och ser bara det vi åtrår. Det är en fälla, som kan vara svår att ta sig fri från.

Då måste vi väcka varandra, göra våra medmänniskor uppmärksamma på vad som gör att de bara står och stampar på samma ställe. I broderlig kärlek, och med den andres upprättelse som syfte.

Om det är på dessa villkor vi lever, att vi behöver varandras tillrättavisning, så är ödmjukheten helt nödvändig för vår överlevnad. För utan den kan vi inte ta till oss av andras visdom.

Hjärtats högmod går före fall, ödmjukhet är vägen till ära.

Ords 18:12