Svenskan är ett fattigt språk. Det är vackert och härligt, men det ibland saknas det ord. Till exempel måste det ju vara så att det finns två definitioner på lycka. Dels den konstanta känslan, den som inte rubbas så lätt. Som finns i grunden. Att vara tillfreds med tillvaron. Men sen finns också det där lyckoruset, den sprudlande glädjen!
Idag har jag bara njutit av dagen, och så påtagligt känt dessa båda lyckor. Min dag började vid klockan halv elva. För en gångs skull fick jag inte ångest över att halva dagen försvunnit medan jag sov. Jag låg kvar i sängen och bara njöt av att en hel ledig dag låg framför mig, helt utan planer eller tider att passa. Efter någon minut plingar mobilen och Linda undrar om jag vill åka och bada. Eftersom jag och Robin redan pratat om det bestämde vi oss för att åka ut till Länna för att sola och bada. Vi tog alla årets första dopp, och det var inte ens kallt! Bara helt otroligt ljuvligt.
Vid femtiden tyckte vi att det var dags att åka hem, vilket var ganska klyftigt eftersom det visade sig att vi alla var ganska rödbrända. 
Ett par timmar senare glider jag ner på stan för att träffa Frida och Linda och vi sitter ett tag på 018 och myser. Efter att ha strosat omkring ett slag i vår vackra stad skildes vi åt, och här sitter jag nu.
Det har varit en helt fantastisk dag, och jag har verkligen njutit av den. Och mitt i detta känner jag en sån enorm tacksamhet. Till Gud för att han skapat vårt land så underbart, och för denna möjlighet. Men också till mina föräldrar. Jag är så tacksam för allt de gett mig. Utan dem hade jag heller inte kunnat ta tillvara den här dagen på det här sättet. Tack! Ni är underbara!
Efter en förmiddag på jobbet tog studentfirandet sin början för min del. Mot Katedralskolan för att se Helene springa ut. Det var fullt med folk och tokvarmt. Men ut sprang hon! Sen bar det av mot Uppsala Slott för att se Helga springa ut. Likadant där. Så roligt att se dessa lyckliga studenter!
Sen var det dags för andra delen: mottagningarna. Först till Helene. (Efter några turer fram och tillbaka till stan pga glömda saker) Jag och Maria åt lite god mat, tog några bilder på den utexaminerade och sen var det dags för avfärd. Nästa stopp var Helga. Jag och Robin kom dit ganska tidigt, vi gav vår present och åt ännu mera gott, och sen var det återigen dags för avfärd. Mot Morkarla och kusin Jonatan. Dit hade även resten av familjen tagit sig. Där satt vi ett tag och åt tårta mm. Och grattade Jesper och Jakob som fyllde tre år vardera. De fick varsina hawaii-shorts av oss. Supersöta!
Och sen, till sist, var vi klara. Slut på examensfirandet för i år. Men som Josefina sa när hon insåg att nästa år tar hennes syster studenten: Åhnej, då måste vi äta igen! :)
Vill slutligen säga ett jättesort GRATTIS till årets alla studenter, men alldeles särskilt till Helene, Helga, Carl-Johan, Karl, Jonatan och Mercede! Grattis! Och lycka till med allt i framtiden! Gud är med er alla, till tidens slut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar