torsdag 19 juli 2007

I hans händer

Lokal tid: 22:17
Ända till kvällen innan jag åkte hit letade jag efter en oroskänsla. Jag kände mig inte orolig på nåt sätt, och det är ju ganska underligt i den situation jag var i. Så jag gick och funderade och letade efter oron. Till sist gav jag upp och tänkte bara att det är ju faktiskt bra att jag inte är orolig. Egentligen vill jag ju inte vara det, det är bara att det är konstigt att inte vara det. Jag insåg att Gud bara gjorde ett riktigt bra jobb när jag bad Honom att ta hand om allt inför och under resan.
När jag kom hit och presenterade mig, var folks första reaktioner ungefär; Wow, Sweden! Och sen; Did you come here alone? Varpå jag svarade att ja, det gjorde jag, och fick svaret; Oh, that's brave! Det fick mig att fundera. Var det modigt av mig? Var det rent av våghalsigt? Naivt? Men så kom jag att tänka på Bamse. Av allt det finns att tänka på :) . Vid något tillfälle tvingas Lille Skutt att göra något han egentligen inte vill. Jag kommer ärligt talat inte ihåg så mycket, men jag tror att han och Bamse är någonstans där de tvingas att klättra på nåt rep, eller skulle de ner i en grotta? Kommer inte ihåg. Men för Bamse är det i alla fall inga problem, han bara gör det, han är ju inte rädd. Lille Skutt däremot är jätterädd, men tvingar till sist sig själv att göra det. Efteråt konstaterar Skalman (tror jag?) att det är inte Bamse som är modig. För han är inte rädd. Han vet att han klarar vadsomhelst. Lille Skutt däremot är osäker på hur det ska gå, kommer han att överleva? Ändå gör han det. Det är mod.
I det här fallet känner jag mig som Bamse. Jag är inte modig. Jag har min dunderhonung och vet att jag klarar mig. Jag var aldrig rädd. Och trots att nervositeten kom smygande kvällen innan, satt den aldrig djupt inne.
Så otroligt underbart att veta att min resa, mitt liv, mitt allt vilar i den Högstes händer. Det var inte dumdristigt eller naivt att åka iväg själv till en okänd plats till okända människor. Det var Guds plan. Han visste att underbara syskon från hela världen skulle möta mig och ta hand om mig. Han har en tanke för varje relation jag påbörjar här, varenda möte jag gör.
Det gör hela den här resan så fantastisk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar