Har haft några mysiga timmar i Stockholm det senaste dygnet. Började med en fika på en supermysig innergård på Kungsgatan. Efter en liten stund började ett
band spela och förhöjde stämningen ytterligare.
En promenad och åtta blåsor senare sitter jag med min söder-pingla på en argentinsk restaurang i Skanstull och äter milanesa. Vet inte om den ser så trevlig ut på bilden, men den var god (förvisso inte argentina-god), även om tomatsåsen var en överraskning. Här höjdes stämningen av alla argentina-tröjor som fyllde restaurangen och hejade på i matchen mot Grekland :)
Tio över nio imorse begav jag mig mot Strandvägen och tex-mex-ambassaden. Gåendes. Tog precis 50 minuter. Nämnde jag blåsorna?
Hann i tid i alla fall, fick småspringa sista biten. Väl där får jag veta att the minister inte är inne för tillfället och hans underskrift är nödvändig för att få ut ett visum. Kunde jag komma tillbaka efter elva? Självklart, sa jag, MEN ÅÅÅHH!, tänkte jag. Satte mig på en bänk i skuggan och filosoferade och blickade ut över vattnet.
Nu har jag det i min hand i alla fall.

Dagens höjdpunkt: att äta lunch med min
underbara vän på båten i Fyrisån :)


När räksalladen var förtären och det var dags att gå tillbaka mot stan och cykeln, inser jag fort att det här kommer aldrig att gå, jag kommer ha fyrtioelva brustna, kladdiga blåsor på fötterna om jag fortsätter gå i de här skorna. För att inte tala om smärtan.
Så jag gick barfota. Skabbigt jag vet, men smärtan var högre än min stolthet. Så där gick jag. Genom Uppsala utan skor :)