Predestinerad? Utvald? Ödet? Vad är sant? Hur ska det tolkas? Allt det du sagt i ditt Ord, vad menar du? Är jag med? Är jag förlorad? Finns det någon anledning att be, eller är allt förutbestämt? Det är klart att du svarar på bön. Det är klart att du vill hjälpa oss bli kvitt det onda. Men, vill du inte alltid det? Varför ser världen ut som den gör?
Frågorna är många, och förvirringen stor. Och ju längre vi pratar desto mer kommer rädslan krypande. Oron. För vad som händer om vi missuppfattat allt. Om vi inte tolkat Ordet rätt. Efter ett långt samtal, med många vändningar, insikter och nya funderingar, kan vi bara konstatera att oavsett, så är Gud god och rättvis, och vi får krypa upp i hans famn och känna oss trygga där.
Jag har sagt det förr, men säger det igen; så underbart. Vissheten är underbar. Tryggheten.
Att tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara.
Så får jag vaggas till sömns. Med frid i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar