När livet är skönt. När allt går bra. När ångesten är liten och friden stor. Innan vardagslunket är här. Då njuter jag. Jag vill ta vara på varenda minut.
Såklart är det inte en dans på rosor, men jag har frid. Mitt hjärta är lugnt och jag ser med glada ögon på det som ligger framför. Jag ska inte släppa in "den gråa vardagen" i mitt liv. Den är inte välkommen. Jag ska själv planera och prioritera vad som ska få ta upp av min tid, och dessa beslut ska verka för lugnet. Att inte alltid göra det roligaste, utan kanske snarare det för friden gagnande. Låter i och för sig trist. Men harmonin kräver ju såklart sitt mått av roligheter.
Kom nyss hem från en hel dag med vänner, och jag känner mig så glad. För hela dagen. Glad för att söndagsskolan är över för den här veckan, och att barnen åtminstone inte suckade av tristess. Glad för att Gud visar vad som är Hans vilja, och att den inte påverkas av våra svackor. Glad för den trevliga söndagsmiddag jag fick delta i, tillsammans med en blandad skara från församlingen. Glad över en trevlig kväll tillsammans med gamla, halvgamla och nya vänner. Tacksam för att jag alldeles strax lägger huvudet på kudden, och somnar in i frid.
Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa. Joh 14:27
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar