"Jag önskar ingenting annat, min Gud"

För inte så länge sen fick jag en bok av min morbror. Mitt liv i dina händer - en bok om överlåtelse skriven av Wilfrid Stinissen. Han menar att överlåtelsen föds i tilliten, tilliten till att "någon omsluter allt, också det till synes meningslösa, med sin kärleksfulla omsorg". Jag har ännu bara läst några sidor i den, men ser fram emot att läsa lite i den några kvällar framöver.
Stinissen inleder boken med en bön av Broder Charles av Jesus, en bön som jag bett många gånger, om än inte med samma ord.

Fader,
jag överlämnar mig åt dig,
gör med mig vad du vill.
Vad du än gör med mig
tackar jag dig.
Jag är redo till allt,
jag är med på allt.
Må bara din vilja ske med mig
och med allt du skapat;
jag önskar ingenting annat, min Gud

Jag lägger mitt liv i dina händer,
jag ger dig det, min Gud,
med all mitt hjärtas kärlek,
för jag älskar dig,
och det är ett behov för mig
att få ge mig,
att få överlämna mig i dina händer,
utan förbehåll,
med en oändlig förtröstan,
ty du är min Fader.

En klar och tydlig bön, med en enda längtan: ske din vilja Gud.
Jag vill att det ska vara min enda längtan och mitt enda begär. Jag vill släppa allt världsligt och överlämna mig helt i min Faders händer, utan förbehåll. I kärlek.
Det är min längtan, att inte ha någon annan längtan, och det är min bön.