Así es. Det är alla tankar vi tänkte, beslut vi fattade, saker vi sa och saker vi lyssnade på, situationer vi hamnade i och allt vi gjorde. Allt det, och lite till, som har format oss. Undrar var jag hade varit om jag valt en annan gymnasieutbildning till exempel? Eller om jag hållit kontakten med en gammal kompis, eller fastnat i alla tonårsbekymmer... Man gör hundratals små val varje dag, och jag tror att de alla, mer eller mindre, bestämmer riktningen för kommande dagar. Jag hade inte varit den jag är idag om jag inte hade bestämt mig för vissa saker, om jag hade lyssnat på allt som människor säger eller om jag hade varit mer övertygad om vissa saker. Uppenbarligen på gott och ont. Alla har väl saker bakom sig som man önskar att man inte hade? Och samtidigt saker som man är väldigt glad över att man gjort? Det är ingen idé att gå och ångra sig, eller tänka på hur man skulle gjort något annorlunda, what's done is done.
För mig är det dock väldigt viktigt att förstå varför saker blir som de blir, då kan man liksom bli bättre på de till nästa gång man hamnar i en liknande situation :)
Och det bästa tycker jag, är att om gårdagen avgjorde var jag befinner mig nu, så kan jag ju idag bestämma var jag vill vara imorgon! Om man vill, kan man bestämma hur man mår, hur lycklig och tillfreds med livet man är och även vilket nästa steg ska bli. Livet är faktiskt spännande, om man bara låter det vara det:)
Jag har alltid nånting med mig själv som jag jobbar med, för att känna att jag hela tiden utvecklas. När jag var yngre, upp till högstadiet ungefär, var jag till exempel hur blyg som helst, och hade väldigt dåligt självförtroende. Och jag avskydde det med mig själv, jag tyckte att det var jobbigt och handikappande att vara så blyg och osäker. Min övertygelse är att enda sättet att komma till botten med ett sånt problem är att själv bestämma sig för att tänka annorlunda. Jag tänkte ungefär; varför ska jag vara blyg, när andra gör bort sig hela tiden och ändå fortsätter att vara framåt? varför ska någon ha ensamrätt på att bestämma hur man ska vara eller se ut? Och det tog tid, och ansträngning, men idag är jag en väldigt trygg och lugn person. Jag behöver fortfarande utmana mig själv på det området ibland, vissa saker sitter så djupt rotade. Men på det stora hela har jag nått mitt mål (men det tog flera år). Nu har jag andra saker jag stör mig på hos mig själv, som jag vill bli bättre på, och det är så himla nice att märka att man kan bli mer och mer som den man vill vara. Om man bara försöker. Och har tålamod - man kan inte lyckas varje gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar